Den som "eeee" (alltså det måste ju stavas så!) har en ficklampa och lyser runt på alla glittrande reflexer (och dess bärare) som springer kors och tvärs på framsidan. Tar någon och säger "datten" alternativt "kull" och överlämnar ficklampa och "eeeeandet" till den dattade/kullade. Och springer illa kvickt från platsen. (Tills Andreas kom på det där med att man inte får köra tillbakakaka. Då blev det inte längre lika bråttom från den nya "eeearen".)
Vi körde det här från ca 15.45 till ca 16.15. Med andra ord exakt när de allra flesta barn hämtas från skolan och gångvägen vid vårt hus förvandlas till Vendelsömalms Autobahn för fotgängare. Men jag känner som så att jag gärna bjuder närområdets föräldrar på att de får känna sig sansade och extremt normala i förhållande till dem på 35:an.
Väl inne igen släppte jag dessvärre fokus från Svea ett par sekunder.
Väldigt synd!
För på de sekunderna hann hon klampa in med supergeggiga skor hela vägen in i vardagsrummet och upp i vår vita soffa... Alltså Mickan, när kommer din barnbok egentligen??? Svea kan allt om Nalles skära mugg, Max potta och vovvov och mjau. Men på riktigt, hon vet inget, INGET, om hur man beter sig i vita soffor!
Nej. Nu får det var nog. Jag måste hitta min svarta 60-talssoffa asap. (Helst igår!!!)
Och här kommer en bild på den. Bilden kommer från blocket för snart ett år sedan. Och nån annan vitsoffastackare hann före mig. Men nästa (om det över huvudtaget finns fler) är min!
(Jag har tom hittat nåt liknande i en hemnetannons och lämnat lapp i brevlådan. Dessvärre verkar de vilja behålla sin slitna 60-talspärla.)
En sista liten vädjan. Snälla, ser du min soffa så hör av dig. Jag lovar hittelön! (Högst troligt i form av socker och choklad i kombination.)
