Något fattas mig.

Har känt ett tag att det är något som fattas mig. Idag förstod jag vad det är.
Jag måste läsa.
En sån där riktigt bra drunkna-i-bok. Hmmm. Vilken ska jag välja. Nån som har ett förslag. En liten fingervisning på min stil blir mina två favoriter Fem svarta höns och En geishas memoarer.

Idag lyckades jag snacka till mig fyra pallkragar från en snäll förvaltare på Södertörns högskola. Nu gäller det att snacka till mig hämtning av ett lass med jord från en snäll make på Ragne-bergsvägen. Sen ska jag och Vilgot så morötter i långa fina rader.
..................................................................
..................................................................
..................................................................

Dagens bakning.

Karlsbadergifflar med valnötter och choklad.

Åh va gott! fick jag höra från sonen. Va bra. Då tycker du om valnötter nu då? Valnötter! Bläh.
Får väl gå över med ett par stycken till min söta lilla granntant. Hon gillar dem nog.

Hedda, vill du leka tornerspel?

Nej tack.

Kinden klappen får.


Hedda gnolade på en truddelutt härhemma häromdan. Huvud, axlar, knä och tå, knä och tå. Huvud, axlar, knä och tå, knä och tå. Öga, öra, kinden klappen får. Huvud, axlar, knä och tå, knä och tå.

Då slog det mig så starkt:
Den ultimata kärleksgesten är helt klart en klapp på kinden. Det blir inte vackrare än så.

Du kan inte läsa mina tankar.


Mamma. Du kan inte läsa mina tankar.
Nej, jag är inte så bra på just det.
Men det kan jag. Kom och ställ dig nära mig och tänk på något jättejättemycket.
Ok. (Ställer mig riktigt nära och tänker om och om igen: måste hitta lämplig galge till kjolen.)
Nu vet jag. Du tänker att jag är jättegullig.

Vad säger man nu? Inte helt precis vad jag tänkte på. Men i just den sekunden var det exakt det som svischade förbi mina tankar.

Tacka vår lyckliga stjärna för det.

Erik Saade kanske kan ha en liten, liten chans att fixa en hyfsad svensk placering i alle fall. Scenframträdandet är viktigt. Det är inte bara låt och artist som gör en vinnare. I och för sig är låten och artisten ganska viktiga också, vilket så klart kan ställa till det för Saade. Men numret är bra. Och framträdandet ska inte underskattas.

Tittade på första semifinalen i kväll. Har gillat Schweiz låt. I videon sjunger sångerskan, iförd söt blus och vanlig kjol, en mysig låt i avspänd och charmig miljö. På scen sjunger samma tjej, iförd paljettklänning och fulpumps mysig låt i spänd och ocharmig miljö. Det blir bara pannkaka av alltihop.

Ungern, som är något av en favvo här i huset, har en vansinningt bra låt. Framträdandet... säger typ inget. Inte superjättedåligt men inte heller alls bra. Stark låt som förmodligen (förhoppningsvis) klarar sig bra utan schysst scennummer.

Men sen har vi Finland. Som har en riktigt stark låt. Och numret lyfts nåt så fantastiskt av det avskalde scenframträdandet och bakgrunden. Hejja hejja Paradise Oskar. Go save the planet.

Enjoy.

Se och lär

Studerar teknikerna och rörelserna hos de stora tjejerna ett par sekunder. (Notera Hs kompis till höger i bilden. Hon hoppade över studerabiten och körde på direkt.) Sen satte H igång med dansen också. Ojojoj. Vilka höftrörelser. Den här lilla tjejen får jag nog vakta när hon blir stor.

H vaknade imorse med ett stort leedne på läpparna. Idag är det! Idag ska jag på gympa! Allra första gymnastikuppvisningen. Hon är laddad upp till tänderna. Jag också.

VVet att bilderna är jättedåliga, men ändå...

Väck mig i Göteborg.

De där åren när jag alltid hade något som påkallade min uppmärksamhet. Alltid någon som behövde tröstas. Någon som behövde bytas på. Eller någon som behövde hålla i min hand. Då drömde jag om en enda sak. Att, bara nån gång så där ibland, få ett dygn med bara en bok som sällskap. Ingen skulle störa och ingen kunna störas. Bara jag och en bra bok. Ett dygn. Det är inte så mycket begärt.

Några år senare har jag varit själv hemma idag. Med ett mål. Läsa en bok på dryga trehundra sidor. Egentligen ingen match. När barnen väl kommit hem har de underhållit sig själva så fint med playmo, lera, fotboll och studsmattehoppning. Det borde varit lätt som en plätt det här.

Ett litet krux bara. Idag är det inte jag som valt boken själv. Det har Paulina gjort. Min lärare. Är på sidan 18. Jaha. Det är bara att tugga i sig hela natten lång. Var är nu det där ögonskyddet som det står "väck mig i Göteborg" på? Måste hittas. A kan behöva det i natt...

Sökes: Tålamod som hos ett barn som lär sig gå.


Som ni märker ändrar, testar, ångra, deletar och förnyar jag. Det är inte helt lätt det här. Tänker att jag slänger mig ut i bloggandet och lär mig på vägen. Bilderna och texterna hamnar inte alltid där jag vill. Har suttit med rubriktexten länge nu. Varför går det inte att flytta den? Öva, öva, göra fel, prova igen och lite till.


Minns hur läskigt det var för heddis när hon skulle börja gå. Men med stor dos tålamod och idogt tränande lyckades hon till slut. Och idag är hon en klippa inte bara på att gå utan också på att gå balansgång! Lyckliga hon.

Vårvindar vina...

Imorse utropade Vilgot glatt: Det snöar!

Hedda konstaterade och frågade: Först kommer vintern sen kommer våren. Vad kommer sen? Jag svarade såklart sommaren. Hon bara tittade ut genom fönstret och utropade frustrerat: Mäh!

Jag håller med Heddis. Mäh, nu stämmer det inte! Ok om det varit april, men nu är det faktiskt maj, vanligvis årets bästa månad. Glömde vi sjunga Sköna maj välkommen i år. Ska genast börja sjunga här hemma. Sjunga gärna med, varän du är.

På tal om valborgseldar...

Kärleken är det helande balsam som lagar sprickor i alla relationer, personliga och inom familjen. Det är bandet som förenar familjer, samhällen och nationer. Kärleken är den kraft som skapar vänskap, tolerans, vänlighet och respekt. Det är den källa som övervinner splitt och hat. Kärleken är den eld som värmer vårt liv med oförliknelig glädje och gudomligt hopp. Kärleken bör vara vår följeslagare i allt vi gör och säger.

Dieter F Uchtdorf

ROBIN IN DA HOOD

Ska lära mig det här! Det här med att blogga alltså. Men, det är mycket jag vill lära mig. Att anlägga en trädgård, och sen sköta den. Sticka och virka små (och stora) bedårande kreationer. Baka surdegsbröd. Men inte minst fotobehandling. Hittade en bok idag när jag sökte på fotobehandling. Får åka till bibblan och låna den. Sen ska jag lära mig och göra den här bilden mer spännande... Robin själv är ju så spännande. Han förtjänar lite bättre bildbehandling tycker jag!