Jag var så lugn men ändå väldigt taggad i går kväll vid 22:20. Jag hade inte alls någon prestationsångest utan kom med inställningen att det var superkul att springa lopp igen. Och som om inte det var bra nog så hamnade jag i samma startgrupp som underbara Annika. Kompispepp. Tummen upp för det.
Tänk ändå att jag kan springa en hel mil. Det är liksom stort!
I vimlet med alla 35000 neongrönklädda löpare skymtades lilla jag. Verkligen 100% nöjd efter ett väl genomfört lopp. Tiden är förvisso inget att skryta med, 1:02:32. Men jag är glad ändå.
Att bananer kan va så goda... Fantastiskt!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar