Meningen.

Meningen med livet?

Att jag ska lära henne allt jag kan. Och sen, ganska snart, tar hon över och lär mig allt hon kan.

Mamma, här kommer receptet på surdegsbrödet du fick här sist.

250 gr surdegsgrund (vete eller råg)

600 gr vatten

20 gr jäst

900 gr vetemjöl med hög proteinhalt (kan verkligen rekommendera Manitoba cream från Finax)

ett kläm ljus sirap

1-2 msk flingsalt

Kör alla ingredienser i hushållsmaskinen i 10-15 minuter. Smula i saltet och kör i 5 minuter till. Låt jäsa  i ca 40 minuter. Häll ut på mjölat bakbord och dela i tre delar. Knåda degen lätt och forma till en stor rund bulle. Låt "bullen" vila på bakbordet ca 10 minuter och forma de andra degklumparna så länge. Lägg en bakduk på en bricka eller plåt (som får plats i kylen om du vill vänta med att grädda bröden). Mjöla bakduken ordentligt. (Jag använder en tesil.) Platta till degbullen något och vik upp en kant mot mitten och tryck till med handloven. Vik degen igen och tryck till med handloven. Rulla till jämna, avlånga bröd. Lägg sen bröden med skarven nedåt på den mjölade bakduken. Vik upp en bit av bakduken som avskiljare mellan varje bröd. Låt jäsa 1 timme. Eller längre, i så fall i kylskåpet.

Sätt ugnen på 250 grader och sätt in en plåt längst ner. Vänd bröden och lägg dem med skarven uppåt på bakpappersklädd plåt. När ugnen är varm sätter du in plåten och häller också ett glas vatten på den nedre plåten. Sänk värmen till 200 grader. Släpp ut lite ånga efter 20 minuter. Grädda bröden i ca 35 minuter eller till 98 grader.

Tips-ett. Sveas säng...

får agera modell idag. 

Först bara lite kort:  Nu har jag varit mamma i snart åtta år. Och ett och annat har jag lärt mig under åren. Ett och annat har jag lärt mig av andra och ett och annat har jag upptäckt själv. Jag har en knäpp föreställning om att alla andra redan vet allt. Det är naturligtvis inte sant (och dessutom helt osunt för mig att tänka så). Men det kanske kan vara anledningen till att jag inte har varit så flitig på att dela med mig av mina insikter och idéer. Men nu gott folk blir det ändring.  Först ut. Bebissängen.

På BB fick Svea ligga i ett babynest. Det är en genial uppfinnig. En liten madrass med höga kanter så att bebisen kan ligga mellan mamma och pappa men ändå inte bli ihopklämd. Dessutom får bebben ligga lite så där trångt och nära en kant som de ju bara älskar. Sååå bra! Dessvärre sjukt dyrt. Andreas tyckte dock att detta var så genialt så han ägnade Sveas första två dygn till att leta babynest på allahanda köpochsäljsajter. (Oj har ni inte förstått det än, jag är gaaaanska bra på att överdriva.) Sen blev jag sjuk (barnsängsfeber) och fick åka tillbaka till sjukhuset i några dygn. Där var det fantastiska babynestet igen. Väl hemma gjorde min man slag i saken och skapade ett eget babynest. Ett hoprullat tunt täcke (Ikeas billigaste), lite snören, en bit tunn madrass, ett spjälsängspåslakan och stora säkerhetsnålar. Väldigt billigt. Väldigt snabbt. Väldigt bra. (Ja säkerhetsnålarna kan ju bytas ut mot lite tråcklande om man känner för det.)

Men bebisar växer som bekant väldigt snabbt och hux flux hade liten vuxit ur sitt babynest. Då tog jag bort alla säkerhetsnålar och återanvände det hoprullade täcket ner i spjälsängen. Över kisskydd och täcke-korven satte jag ett lakan (ett med gummiband så det blir så där lagom spänt). Vips så var ju till och med spjälsängen hyfsat mysig. 

Till tredje barnet kände jag att vi hade ungefär allt vi behövde. Utan kanske en grej. Vyssanlulltassar (Brio) till spjälsängen. De är fruktansvärt dyra. (Varför slutar jag aldrig förvånas? Allt, verkligen allt, till bebisar är fruktansvärt överdyrt!!!) Så jag önskade mig och fick. Tack. Vilken fantastisk skillnad det är att få spjälsängen i så där lagom mycket rörelse. Utan tassar, inte så lätt. Med tassar, lätt som en plätt! 

Ps. Om det är nån som undrar var det fina spjälsängstäcket kommer ifrån kan jag berätta att spetsen är knypplad i Ostvik. Det är också platsen där det är fastsytt på lakanet. Sen är själva påslakanet sytt i Vendelsö. (Gammelmormor Inga och mamma Sara)

Nallen kommer från Panduro, via moster Helena. Ds.

Lillasyster

tre veckor och alldeles, alldeles underbar...