Minne som en guldfisk.

I förmiddags åkte jag till Farsta för att införskaffa en ny mascara. Jag är nämligen dödligt trött på att den här gamla förtorkade saken ramlar ner under ögat två sekunder efter att jag sminkat mig. 

Fast man kan ju ta en liten titt på vad rean (och fullprisen) har att erbjuda när man ändå är där menar jag.

Tydligen sju nya tröjor till Vilgot. Och lite annat smått och gott. Vilgot sa klart och tydligt ifrån häromsistens att han inte vill ha tröjor med kassettband, brandbilar och korvar på (ja, jag har varit me&I-säljare) längre. Det borde jag ju ha fattat. Det blir ju inte bra när man exakt varenda dag i veckan vill se ut som: Emil, Rasmus, Skorpan, Abbe, Birk eller SkallePer. Nej, enfärgat ska det va! 

Var mascaran är? Hmm, kan ha glömt köpa en sån. Så betala inga dyra pengar för att gå på Spökhuset på Gröna Lund. Ta en liten sväng förbi här bara och ta en snabb titt på mig så blir ni nog alldeles förskräckta...